Jag åkte en bit av årets konstrunda idag
och hamnade i en oväntad katedral.
Det var ett bra tag sedan den var i bruk
men det mesta verkade finnas kvar.
Mina öron längtade efter sången
från kuggar, drev och remmar.
Rester av dofterna fanns kvar.
Och spåren av händers arbete.
Somligt väntade i tysthet på handpåläggelse.
Kanske får den någon gång snurra igen?