Sörkvarnsforsen

Med vantarna på

sista måndagen i december.

Förälskelse

Det är allt himla tur att jag inte behöver betala för

framkallning och kopiering av bilder nuförtiden.

När luft och ljus samspelar så här vackert

blir jag "knäppgalen"!

Till sist domnar avtryckarhanden

av kylan och ger jag motvilligt opp.

Skogen glöder igen

Kommer du ihåg den otäcka branden i fjol sommar?

Minns du lukten av rök?

Nu glöder det igen i skogen, men

som väl är bara höstfärger i kråkriset. 

Det var många som dog, mest gran och tall

men också kryp och fä strök med i hettan. 

Hade detta varit bilden av en mänsklig hud

så hade den knappast visats offentligt.

Helt förkolnade barklager som spruckit opp

och visar kokta stammar. Huvva! 

De vackra gamlingarna har brunnit ända ner.

Inte en enda vacker rynka kvar. 

Några står ännu opp men de flesta har

gått omkull i den eviga vilan. 

Ofattbart stora ytor helt avbrända.

Alla stammar svarta, alla toppar döda.

Inget ris, knappt mossor och 

definitivt inga lavar kvar. 

Har du upplevt kokt sten?

De här blocken har vitnat av värmen.

När jag kliver på dem krasar de som inget annat.

Det ljudet har jag bara hört i bränd skog. 

Nu tar livet snabbt tillbaka ytorna.

Vi såg både mossor, rallarrosor, flugor

och den här lilla. Vicker? 

Om ytterligare en tid är här kanske

traktens bästa hallonland?

Skogskörsla

På självaste Valentindagen for jag

till skogs med kameran min och

pannkakor med blåbärssylt i ryggan.

Jag hade hört om en timmerkörsla ur en

gallring utanför närmaste staden.

Ganska snart kröp solen fram ur sin

luddiga sovsäck och förgyllde alltihop.

Varmt var den ändå för han som drog.

Bilder kan jag bjuda dig men tyvärr inte dofterna:

varm häst, fallna furor och vedbrand...